Cecilia

En gammal bästa vän är för mig en en vän som man har många goda minnen med, men som man nödvändigtvis inte regelbundet umgås med fortfarande. Jag har en sådan och henne pratade jag med väldigt länge igår (eller egentligen i förrgår eftersom klockan är lördag, men för mig är det fredag...). Som jag nämnde är hon också arbetssökande, men i en något annorlunda situation än jag är i, eftersom hon slutat efter diverse intriger och obehagligheter på arbetsplatsen som hon stått ut och tampats med i flera år. Jag kände direkt att hon var inte nöjd över situationen, även om hon faktiskt har lön och är utköpt ut företaget, men har mycket svårt att hitta något nytt. Hon har varit på samma ställe i 16 år och har därför inte någon erfarenhet från något annat och har svårt att byta bransch som hon kanske egentligen borde göra. Vi diskuterade våra livssituationer och det kändes som om vi pratats vid för någon dag sedan, inte drygt två år som det faktiskt är.  Den känslan har man bara med goda vänner, oavsett hur ofta man träffas eller pratas vid och den känslan är viktig. Man pratar på nåt sätt på samma nivå och på samma språk och utan att behöva göra sig till eller anpassa sig till nåt som man inte är. Jag och min vän klarade av det dagliga fort för att veta var vi befann oss i livet, och sedan pratade vi på exakt samma sätt som vi alltid tidigare gjort och gör när vi pratar med kompisarna som vi träffar ofta. Vi kom fort in på gemensamma idéer och berörde t.o.m. möjligheten att starta något tillsammans. Hon beskrev hur en karriärcoach beskrivit henne och jag kunde skriva under på allt. Är det inte märkligt? Vi lever helt separata liv och vet ingenting om varann under ett par år och sedan är det bara att fortsätta där vi slutade. Det kanske betyder att vår gemensamma barndom och uppväxt gav oss en grogrund för liknande inriktning och spår i livet och att vi lekte, växte upp och umgicks med varandra faktiskt har haft betydelse för hur vi blev som vuxna. Vi kanske har mer gemensamt som vi behöver ta hand om än vi själva förstår. Jag hoppas verkligen att vi hittar tillbaks till varandra och börjar träffas mer regelbundet igen.  Jag saknar henne.